Tankar hit och dit
Nu är jag hemma i Borås!
Riktigt skönt att få komma hem och bara vara i lugn och ro. Måste bli frisk också. Känner att jag inte riktigt är återställd sen jag hade körtelfeber i höstats. Sen är jag så fruktansvärt trött. Orkar ingenting heller och det har jag blivit efter jag fick körtelfeber. Det är väldigt jobbigt på stalltjänsterna helst på helgerna. Jag försöker göra allt så fort jag kan men kroppen hänger inte med. Det känns som om man går i motvind hela tiden. Jag har svårt att koncentrera mig på lektionerna och så fort jag kommer hem är jag döds trött och somnar direkt.
Sen hör man alla säga gör det snabbare gå fortare du är alldeles för långsam gör inte saken bättre. Det är inte precis så jävla lätt att gå i en uppförsbacke med världens motvind hela tiden, så känns det för mig när jag gör saker hela tiden. Det är så fruktansvärt jobbigt.
Känns som om jag har flera kilo på axlarna och jag har en sån ångest hela tiden.
Sen har jag blivit en sån jävla mes. Jag tar åt mig allt om någon säger en sak till mig. Jag går och tänker på det hela tiden. Som tex när någon säger att jag har kyckling ben (haha) så går jag runt och tänker på det hela tiden och mår lite smått dåligt av det. Varför tar man åt sig åt en sådan löjlig sak. Orkar inte med mig själv längre. Jag vill inte gå runt och vara trött och ha ångest 24/7. Jag har så höga krav på mig själv och jag är aldrig nöjd med saker jag har gjort. Jag känner mig misslyckad.
Om det inte skulle vara för hästarna skulle jag inte vara vid livet vid det här taget.
Det är det ända som håller igång mig!
//Emelie
Riktigt skönt att få komma hem och bara vara i lugn och ro. Måste bli frisk också. Känner att jag inte riktigt är återställd sen jag hade körtelfeber i höstats. Sen är jag så fruktansvärt trött. Orkar ingenting heller och det har jag blivit efter jag fick körtelfeber. Det är väldigt jobbigt på stalltjänsterna helst på helgerna. Jag försöker göra allt så fort jag kan men kroppen hänger inte med. Det känns som om man går i motvind hela tiden. Jag har svårt att koncentrera mig på lektionerna och så fort jag kommer hem är jag döds trött och somnar direkt.
Sen hör man alla säga gör det snabbare gå fortare du är alldeles för långsam gör inte saken bättre. Det är inte precis så jävla lätt att gå i en uppförsbacke med världens motvind hela tiden, så känns det för mig när jag gör saker hela tiden. Det är så fruktansvärt jobbigt.
Känns som om jag har flera kilo på axlarna och jag har en sån ångest hela tiden.
Sen har jag blivit en sån jävla mes. Jag tar åt mig allt om någon säger en sak till mig. Jag går och tänker på det hela tiden. Som tex när någon säger att jag har kyckling ben (haha) så går jag runt och tänker på det hela tiden och mår lite smått dåligt av det. Varför tar man åt sig åt en sådan löjlig sak. Orkar inte med mig själv längre. Jag vill inte gå runt och vara trött och ha ångest 24/7. Jag har så höga krav på mig själv och jag är aldrig nöjd med saker jag har gjort. Jag känner mig misslyckad.
Om det inte skulle vara för hästarna skulle jag inte vara vid livet vid det här taget.
Det är det ända som håller igång mig!
//Emelie
Kommentarer
Trackback
